Wicca

Wicca är en religion fylld med glädje och fest. En dans med

naturens mysterier och en resa till självkännedom.

Den har sina rötter i de urgamla naturreligionerna som fanns redan i mänsklighetens barndom. En utövare av wicca, oavsett kön, kallas

wiccan eller helt enkelt häxa. Detta har dock inte så mycket att

göra med rolltolkningar i filmer om häxor och trollkarlar.

Det finns en skillnad, många wiccaner propsar hårt på det, att vara wiccan och vara "bara" häxa. Wicca är en religion, precis som kristendom eller islam. En som utövar wicca är wiccan. Men man kan vara häxa utan

att vara wiccan. Det finns många wiccaner uti vår värld som

kanske inte ägnar så mycket tanke åt gudarna, utan lutar

mer åt läkekonsten och spådomar till exempel.

Det finns inget "mörkt" och skrämmande med wicca, det förekommer inga blodsoffer eller "sataniska" riter. Wiccaner tror inte på

himmel och helvete eller på någon 

utomstående makt som får oss att

göra gott eller ont. Allt finns inom

varje enskild individ, och som sådan

får var och en stå själva för det den är och gör. De ceremonier och den magi som utförs är för att du själv ska komma i kontakt med ditt eget inre och det du tror på, att få kraft att göra gott för dig själv och andra.

Det man kanske ser oftast är pentagrammet, den femuddiga stjärnan i en cirkel, (Även kallad Pentacle).  Denna symbol har fått en negativ

innebörd för många, då det vänds upp och ner och kallas

"djävulens tecken". Detta är helt fel! Pentagrammets

stjärna är en symbol för de fyra elementen och den

femte stjärnudden står för själen, styrkan inom

dig. Cirkeln runt stjärnan symboliserar

evigheten, livscykeln, årshjulet.

Ett upp och ner vänt pentagram - är ingenting annat än just ett upp och ner vänt pentagram, och betyder ingenting annat! Pentagrammet är äldre än kristendomen, och det var kristendomen som förde in begreppet

"Djävulen" i folks tro, Att vända pentagrammet och sätta till

exempel ett bockhuvud i det, är ett kyrkans påfund för att

"skrämma" folk från deras gamla religion över till den

kristna. Inom Wicca finns ingenting som kallas "djävul".

I en stressad, "modern" värld söker sig fler och fler människor sig tillbaka till sina urgamla rötter. Wicca är just en del av dessa rötter, från en tid

då människan levde i naturen, med naturen och som en del av naturen. Att utföra dessa gamla traditioner som ens förfäder gjorde, skänker frid och harmoni i själen, och en kraft att se på sig själv och världen på nytt sätt.

Det finns flera så kallade traditioner inom wicca. Dessa traditioner har lite olika sätt att se på och utöva tron. De kan ha gudomar från olika panteoner (gudavärldar), såsom de Keltiska, Nordiska, Egyptiska och Grekiska och så vidare. Likaså har de olika sätt att utöva magi och ceremonier på. De vanligaste är nog de så kallade eklektiska, de har inget bestämt

panteon eller tradition de följer, utan studerar flera och
formar det till sitt eget. Vanligt är att flera som har

samma inriktning samlas i ett coven just med

deras traditioner. Nya medlemmar kan bli

initierade (invigda) på rekommendation

av redan anslutna.

Det finns även så kallade solitära (ensamma) wiccaner. Dessa tillhör inte ett coven, utan utövar sin religion ensamma. De kan initierar sig själva. De kan precis som covens följa olika traditioner. Dessa solitära wiccaner kan vara sökande efter ett passande Coven, eller ha valt vara solitära av olika skäl.

För att kunna ge en lätt beskrivning så har jag använt mig lite

av Dragonflys fakta. Ett annat bra ställe att hitta lite

information på är Hexhus. Detta är lätta sidor om

man undrar över något. Det finns många sidor

på näten nu så man kan lätt få svaren

man söker. Förr fanns det inte så

mycket på svenska men nu

finns det en hel del

intressanta sidor

på internet.

Wiccaners högtider kallas för sabbater eller för Dagar av Kraft (The Days of Power), det finns åtta stycken sabbater under året, fyra större och fyra mindre. Fyra av de åtta sabbaterna följer solståndet och dagsjämningar,

de astronomiska begynnelserna av de olika årstiderna. De övriga

fyra sabbaterna är baserade på gamla folk festivaler. Under

sabbaterna firar man, man hyllar guden och gudinnan och gör

olika ritualer beroende på vilken sabbat det är och vilken

tradition man följer. Sabbaterna går under olika namn

beroende på vilken tradition och inriktning man

följer. Förutom dessa sabbater firar man

även 13 fullmånefestivaler.

Årshjulet består av de högtider man firar inom wicca och wiccanerna

följer guden och gudinnan i deras olika stadier genom hjulet.

HÖGTIDER

Wiccaner har sitt eget sätt att fira högtidliga tillfällen såsom dop, bröllop och begravningar. Dessa liknar ibland kristna ceremonier, vilket inte är så konstigt då alla religioner verkar låna ceremonier och högtider av varandra.

Wiccaning

Dopet inom Wicca sätter inte barnet på en stig där föräldrarna

hoppas på att barnet ska bli wiccan såsom kristna föräldrar

hoppas på att deras barn ska bli kristet. Man anser istället

att när barnet blir äldre så måste det själv välja en väg

som passar det. Man ber naturligtvis guden och gudinnan 

om hjälp att skydda barnet trots inställningen att det 

själv ska välja sin väg. Man väljer även här att ha

gudföräldrar, det innebär samma sak som i

kristendomen, man kan på det viset

ha någon som kan vaka över en på ett annat

sätt än en släkting. I början valde man att kalla

dessa personer för sponsorer, men man ansåg att det

var ett för kallt ord och att det inte var fel att använda

samma ord som inom Kristendomen. Gudföräldrarna behöver

inte vara wiccaner, det är upptill föräldrarna att välja det. Översteprästinnan eller prästen gör förberedelser som att kasta

en magisk cirkel och be guden och gudinnan att närvara. Man säger

sedan en ramsa, den är valfri beroende på vad man anser passande.

Handfasting 

Handfasting är ett bröllop, men det är inte juridiskt bindande då prästinnor och präster utgörs av alla medlemmarna av wicca. Man kan då välja att ha en borglig ceremoni först och sedan utföra en handfasting hemma. Man har återigen en magisk cirkel, ett altare med blommor på och man står

vända mot norr. Översteprästen och prästinnan turas om att tala.

Man frågar vilka paret är, och de får upprepa olika löften.

Efter upprepandet av löftena så kommer brudparet att

hoppa över en kvast som översteprästinnan sedan kommer

att använda när hon sopar ut ondska från cirkeln.

Requiem

Requiem är en form av begravelseceremoni. Man gör själv en text som man läser inför guden pch gudinnan i den magiska cirklen där man säger adjö.

Det finns inga fastlagda regler för detta tillfälle, så man får göra det

som känns rätt för just den situationen. Texten läses av

översteprästinnan i den magiska cirkeln och det är

vanligt att man sedan begraver ett

föremål man använt i ritualen 

under ett träd, den finns

där sedan som ett minne.

Wiccanernas helgdagar eller högtider kallas för sabbater, sabbater är antagligen mer kända för allmänheten som den arbetsfria sjunde dagen

inom judendomen. Förutom sabbaterna finns även tre andra högtider; wiccaning (dop), handfasting (bröllop) och requiem (begravning),

precis som i allt annat inom wicca så finns det utrymme för egna

tolkningar och traditioner, det är därför inte säkert att allt

stämmer in på alla de olika inriktningarna inom Wicca.

Guden och Gudinnan

Det finns olika sätt att se på guden och gudinnan inom wicca. Allt detta beror på vilken inriktning inom wicca man valt, och hur just denna

inriktning väljer att se på guden och gudinnan.

Detta är individuellt.

Den Gudomliga Kraften   

I wicca tror man på en suverän gudomlig kraft, ur denna kraften kom universum. Men då detta är en kraft som få har möjlighet att relatera

till så har denna tro nästa helt försvunnit från wicca idag. Istället

har man guden och gudinnan som en länk till denna kraft.

Guden och Gudinnan

Guden och gudinnan finns i allting, i naturen, i djuren och i människorna, vilket gör att man måste respektera sin omgivning och sig själv för

annars respekterar man inte guden och gudinnan. Varje wiccan

har på detta vis en direkt och personlig kontakt med guden

och gudinnan, vilket gör att denna religion skiljer sig från

så många andra. Guden och gudinnan är varandras motpoler,

exempelvis så är hon natten och månen, och han dagen och

solen. Båda förtjänar lika mycket respekt, då de är lika

mäktiga. Den ena kan inte existera utan den andra, då de är

beroende av varandra. Guden och gudinnan styr inte

världen eller för den delen människors liv, de

är istället en del av det livet, en del av allt.

En wiccan kan dock be dem om hjälp för att

förändra eller uppnå något i tillvaron.

Hur ser Guden och Gudinnan ut?

Som man kan läsa längre ner på denna sida så har både guden och gudinnan tre olika skepnader, dessa kan påverka hur de avbildas. Alla gudar och gudinnor som någonsin dyrkats finns representerade i guden och

gudinnan, och man kan därför bestämma sig för att se guden som

exempelvis Apollo (ur den grekiska mytologin) och gudinnan som

Venus (ur den romerska mytologin). Man kan förrutom den

grekiska och romerska mytologin exempelvis använda sig

av den egyptiska, hinduiska, nordiska eller keltiska mytologin.

Om man exempelvis har en ritual som är inriktad på solen,

så kan man se guden som Apollo - solguden, om ritualen är

inriktad på kärlek så kan man se gudinnan som Afrodite

eller Venus etc. Möjligheterna är ändlösa, och helt upp

till utövaren. Gudinnan har avbildats som jägarinnan som

springer med sina jakthundar, som en himelsk

gudinna som far över himlen medan stjärnstoft

faller från hennes hälar, som den eviga modern

gravid med ett barn, väverskan över våra liv

och död, Häxan som går i den avtagande

månens sken sökandes efter de svaga

och ensamma med mera.

Guden 

Enligt den wiccanska tron skapades gudinnan först, hon födde sedan guden som blev djurens och växtlighetens gud. Guden ses även i solen vilken har blivit dyrkad som källan till allt liv. Guden är djurens skötare och

avbildas därför ibland med horn på huvudet. När man hyllar

guden använder man sig av olika symboler såsom; solen,

hjorten, tjuren, svärdet, ljus, guld, diamanter med

mera. Guden står för kärlek, trygghet och

omtanke men även för råhet och vildhet.

Guden finns i tre skepnader; den

behornade, gröne mannen

och solguden.

Den behornade

Det finns många wiccaner som menar att den Behornade avsiktligt förvrängts av den medeltida kyrkan för att föreställa djävulen inom kristendomen. Wiccaner varken dyrkar eller tror på djävulen då den som sagt tillhör kristendomen och inte wicca. Den behornade är gudinnans son och symboliseras som en aspekt av naturen, den delen som är djur.

Gröne Mannen

Gröne Mannen är den nya inkarnationen som växte fram när glaciärerna smälte och klimatet blev varmare. Han är växtlighetens gud och ses i

grödor såsom spannmål och vinrankor. Gröne mannen symboliserar

födelse, liv, död och återfödelse, genom att han kan ses som en

planta som föds, växer, sprider liv för att sedan vissna och dö.

Solguden

Solguden dyrkas som en viktig del av guden då solen anses som källan till allt liv. Solen och månen skapar tillsammans helheten; månen symboliserar det kvinnliga och feminina men även mystiska egenskaper och fantasi,

medan solen symboliserar det maskulina som betår av

klarhet, förnuft och initiativ.

Gudinnan

Gudinnan är den universella modern, hon är en källa av fertilitet, oändlig visdom och kärlek. Gudinnan är både skaparen och förgöraren då hon både skänker och tar liv. Då gudinnan är naturen så är hon både förförerskan

och häxan, både tornadon och vårregnet, vaggan och graven. Trots

gudinnans två sidor, den ljusa och den mörka, så firar wiccaner

den ljusa sidan - det innebär dock inte att de inte erkänner den

mörka sidan. Man kan se gudinnan i månen och havet, symboler

som representerar henne är; kitteln, bägaren, fembladiga

blommor, spegeln, halsband, snäckor, pärlor, silver

och smaragd, för att nämna något.

Djur som representerar gudinnan är exempelvis; kanin, björn, uggla, katt, hund, gås, ko, delfin, lejon, häst, skorpion, spindel och bi. Alla dessa är

heliga för gudinnan. Gudinnan har fått titlar som himlens drottning

(Queen of the Heavens), Gudarnas moder som gjorde gudarna

(Mother of the Gods that made the Gods), Den gudomliga

källan (the Divine Source), den universella matrisen

(the Universal Matrix), den stora modern

(the Great Mother) och många, många fler

titlar. Gudinnans tre skepnader är

jungfrun, modern och den gamla.

Jungfrun

Jungfrun representeras av den växande månen och av våren. Jungfrun är det första skedet hos gudinnan, alltså är det hon som föds på nytt i den eviga cykeln, hon förknippas därför med våren då allt återigen vaknar till liv.

Modern

Modern är det andra skedet hos gudinnan och hon symboliseras därför av sommaren och fullmånen. Sommaren är den tid då allting lever och är fruktbart precis som gudinnan när hon blir och lever som modern.

Den Gamla

Den gamla är det tredje och sista skedet för gudinnan. Hon representeras av mörkmånen, hösten och vintern. Gudinnan åldras på hösten och dör på

vintern för att sedan födas på nytt till våren.

Det kommer att komma mer fakta.